Mitt bidrag, det finger jag utgjorde i Arusha, var att föreläsa om några av de metoder alkoholindustrin använder för att få inflytande över folkhälsopolitiken i afrikanska och asiatiska länder, för den del andra med. Dels ICAP (www.icap.org) med sina "leveranser" av färdiga lagstiftningar/policies till utvecklingsländers regeringar, dels industrin med CSR (socialt ansvarstagande) för att mjuka upp politikerna men också det som kallas "self-regulation" av alkoholreklam så att den inte ska vara oetisk (som bilden ovan). Det var tisdagen med parlamentarikerna närvarande.
Min insats under onsdagens partnermöte var att förklara att vårt arbete ska vara rättighetsbaserat. Det ska ta sin utgångspunkt i de rättigheter varje individ har, varje kvinna, varje barn. För barnen beskrivet i barnkonventionen (http://www.rb.se/vartarbete/barnkonventionen/Pages/langversion.aspx).
Det blev helt sjukt eftersom jag haft massor att göra så efter middagen på tisdagkväll, vid halvelva först, satte jag mig och planerade min föreläsning. Det blev bara några få timmats sömn men det blev en bra föreläsning. Jag tror att alla är införstådda med att man ska göra sina planer för 2014-2016 (de ska lämnas in till sommaren) med rättighetsglasögon. Bra jobbat Marianne Hallbert, som ställde krav redan på försommaren att barns rättigheter skulle ges plats. Sic! Junisprofil så det sjunger om det.
När jag igår kväll lutade mig tillbaka i en vilstol på Addis Abebas flygplats i väntan på planet till Stockholm, med Tomas Bannerheds "Korparna" i näven, slöt jag ögonen, jovisst, dels för att jag var skickligt trött, och kände en verkligt stor tillfredsställelse. Vi är på väg att blir riktigt starka i Östafrika. Och 'vi' är inte 'vi' bara utan 'dom' kompisarna också, förstås! Vi gör redan skillnad och vi kommer att göra mer skillnad. Släng dig i väggen, Paul Walsh!
Skithäftigt! egentligen. Eller 'fett' kanske jag ska skriva för att undvika fornnordiska.
/ Per-Åke Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar